Jag blir galen.

2 kommentarer
Jag blir galen. 
 
Ni anar inte hur mycket jag vill skriva. Jag vill få ut dikter och noveller. Förut flödade de ur mig, jag kunde inte stoppa dem, de bara kom. Nu är allt fast. Jag vet att de finns där, men de är inte inom räckhåll. Jag vet inte om det är medicinen som förtränger dem. Jag har hört att den kan få ner kreativiteten. Eller om det är något fel på mig. Eller om jag växt ifrån det. Tänk om jag bara inte kan längre. Tänk om jag aldrig får skriva mer. Jag vet inte hur jag skulle klara det. Jag vill inte leva såhär. Jag vill ha tillbaka orden i mitt liv. Jag läser mina gamla dikter och jag GILLAR dem. Jag har hört så många som säger att de tycker det är pinsamt med deras gamla dikter. Men mina är ju bra. Jag kunde det där. Jag bara gjorde det och det blev bra. 
Jag har funderat på att samla ihop de bästa och göra en diktsamling. Vore ju kul att få ut dem. Men på något sätt känner jag mig falsk. Jag kan ju inte skriva sådär längre. Har jag rätt att publicera något jag inte klarar av nu? 
Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Varför blir det såhär? Skriva var en av de få saker jag verkligen tyckte om och som fick mig att hålla igång. Men nu har jag inte skrivit något vettigt på två år. TVÅ ÅR. Vad ska jag ta mig till? 
 
Jag orkar inte. 
 
 
 
 
 
Hastigt ihopsatt. Inte rättat stavning på en ser jag. Inte orkat göra de till samma format eller något, bara printscreenat dem från word och lagt till bloggen och ramen. Kändes bra att lägga upp dem. Kanske gör om det snyggt någon gång. 
 
1 Ida:

skriven

hej hjärtat! jag hade en period då jag inte heller kunde skriva, det var precis så som du skriver, att orden fanns men inte ville komma ut. jag trodde aldrig jag skulle kunna skriva igen. men nu tror jag att det hade med mediciner eller nåt sånt att göra, för nu kommer orden lika lätt som förr. så oroa dig inte, det kommer!! :) du är jätteduktig! <3

Svar: Vad skönt att du kan det igen då. Men om det beror på medicinerna är det ganska kört, just den det troligen beror på måste jag äta livet ut. :( <3
Ravenmistress

2 Linnea-maria:

skriven

Hej
Var sak har sin tid, skrivandet kommer nog igen. När jag var sjuk och när jag blev frisk så kunde inte jag vara kreativ alls, det låste sig. Nu har det gått en tid och kreativiteten är tillbaka, underbart. Jag är tvärsäker att det blir lika för dig med :)
Vackra dikter.

Svar: Hej. Jag hoppas det , men är inte så säker på att den kommer tillbaka, iaf inte om det beror på medicinen. Och om jag ska bli frisk för att den ska komma tillbaka är det nog kört med.
Men skönt att höra att den kom tillbaka för dig.
Tack <3
Ravenmistress